jonasfredrikronneke

Ser mig själv i spegeln, en mörk själ bakom mig kommer ut, en ängel vakar över mig och den mörka själen stannar hemma jag ler av glädje bland mina kompisar hemma finns bara sorg, en sorg som bränns in i huden en känsla av vind, ängeln omfamnar mig en droppe av regn, ängeln känner min sorgsenhet en stråle av solen, ängeln glädjer över mig du skyddar mig som min mor för åtta år sen fanns du inte under dessa åtta har du vakat över mig jag önskar att du kommer finnas för mig förevigt men du kan aldrig representera den mor som tog mig till livet en mor jag hade, en som älskade mig men älskar mig fortfarande från graven men en tanke slår mig, den ängel som vakar över mig är min mor!