jonasfredrikronneke

måndagen 10 September Ögon tunga, sackosäcken inget vidare, film oförståelig på knesiska.. tack gode gud för svensk undertext. Det enda som saknas är det silkeslena håret mot axeln, dina små händer om min hand, läpparna mot min mun och värmen du ger av från kroppen. Inget vore bättre än just den känslan att kunna ha dig här. Vem skulla ana att du bodde i närheten? Solen log mot mig idag ska du veta. Den varma känslan blev samma som vid netto då vi sågs, mina ögon lurades som om att du stod bredvid mig och höll om mig. jag log tillbaka, fick moln tillbaka istället men vet att bakom de moln lyser solen som starkast och på de viset känner jag inombords att du är lycklig Idag är det en ny dag för mig, ny riktning och samma känslor. Lyser solen på väg till jobbet är det ett gott tecken på att jag kommer träffa dig igen oavsett vart någonstans. Blir det moln vet jag ändå att vi kommer ses på något sätt ändå, på väg till jobb, kanske på jobb eller efter jobb. Ödet låter jag bestämma våran riktning hur det kommer bli.